Mini-me. Men även hälften honom. | 20 år, mamma & entreprenör
Emma Janson

20 år, mamma & entreprenör

Annons

Mini-me. Men även hälften honom.

Nåt jag tänkt på mycket under Delias snart 2 åriga liv är att hon är sååå lik mig utseendemässigt. Hon är lång och har sin “pappas” släkts näsa, men annars är hon en kopia av mig. Blont hår, stora blåa ögon, min ansiktsform, min mun, ansiktsuttryck som liknar mina (och dom jag gjorde när jag var i hennes ålder) etc. Det glädjer mig så klart supermycket att jag ser mig själv i henne så mycket, men det går inte heller att undgå att i många situationer och vid vissa tillfällen när hon gör vissa ansiktsuttryck så är hon väldigt lik sin pappa.. Eller ja, biologiska pappa.

Hon har även fått dom helt fantastiska musikaliska generna från hans sida. Nu är vi rätt musikaliska på vår sida också, men det går inte att undgå att deras musikaliska gener är starkare än våra. Det ska i alla fall bli spännande att se vad Delia väljer att göra med dom underbara generna.

Det jobbiga är, hur mycket jag än älskar Delia och hur mycket jag än skulle kunna göra för min lilla mini-människa, så går det liksom inte att undgå att hon faktiskt är hälften jag men även hälften sin biologiska pappa. Det är jobbigt att tänka så, faktiskt. Även om det låter löjligt så är det så himla jobbigt. Det gör ont att tänka att Delia har gener från en person hon kanske aldrig kommer lära känna, att hon kanske alltid kommer gå runt och undra hur lik hon är den där andra personen som faktiskt också på sätt och vis skapat henne. Det är läskigt på nåt sätt. Han kan bara glömma oss och aldrig mer se oss, höra från oss eller på nåt sätt ha kontakt med oss. Men jag kommer alltid gå runt och se en bit av honom i henne, varje dag, och det gör faktiskt lite ont.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Emma Janson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons
stats